Sitter i soffan och skriver på hemtentan. Ser något i ögonvrån utanför fönstret och strax efter hör jag skumma ljud. Jag smyger mig fram till fönstret och tittar försiktigt ut. Till saken hör att jag bor på tredje våningen så det krävs mycket om någon ska vara utanför fönstret. När jag ser fågeln blir jag livrädd och skriker rakt ut, självklart skrämmer jag livet ur både mig och den stackars fågeln. En fågel med en kropp mindre än min gamla undulat. Nu är jag tillbaka i soffan med hög puls och svåra koncentrationsproblem. Tar ett tag att återhämta sig efter ett sådant möte…

Jag tänkte att det kanske var roligare att plugga om jag badade samtidigt. Så nu sitter jag här i badkaret och skriver hemtenta. Det är inte ett dugg roligare att plugga i badet än att plugga någon annanstans. Det är lite mysigare däremot. Varmt och skönt. Som att plugga under täcket i soffan, vilket jag ofta gör. Det var värt ett försök i alla fall. Så blir jag lite renare på köpet. Perfekt!

En timmes flit, därefter magont och trötthet. Det blev resultatet av Red Bull shoten. Vem kunde ana att detta skulle hända?! Jag fuskade mig till en timmes effektivitet. Nu får jag helt enkelt plugga på gammalt hederligt sätt. Med kaffe och trötthet. Och vem vet hur många timmar det tar?! Tänk om jag haft Red Bull effektiviteten jämt…

[ad#Nelly banner]

Har en Red Bull shot som ska få mig att plugga effektivt idag. Den har jag sparat till ett speciellt tillfälle a.k.a idag. Den och en kanna kaffe borde få igång mitt fokus. Fokus har jag väl oftast, men på fel saker. Idag ska den där hemtentan skrivas. Idag är nog en sådan dag när jag sitter oduschad i mjukisar hela dagen. Mössan är på, brillorna lär inte bli utbytta mot linser och jag tänker inte anstränga mig för att lukta gott. Jag ska dricka Red Bull och kaffe och tända flitens lampa. Det är planen just nu, ändringar kan komma att ske.

Jag vill sitta i fönsterkarmen, lyssna på stadens ljud, känna sommarnattens svala bris och bara njuta. Jag förvandlas till en osynlig åskådare till stadens skådespel. Deltar passivt i stadens puls. I den högljudda tystnaden vill jag sitta med mina tankar. Känna stadens doft och bara njuta av livet, av ensamheten. Nu ska jag bara hitta det perfekta fönstret.

Tänk er en liten guldig bling-bling klocka på min arm i sommar. Den kanske kan hjälpa mig att komma i tid, eller kanske till och med vara tidig. Tävla ni också hos Linda.

Sedan 1956 har svenskar varit trollbundna av detta medium. Dagligen sitter vi framför den så kallade dumburken. Ett smeknamn TV:n verkligen förtjänar. Desto mer jag sitter framför TV:n desto mindre arbetar min hjärna. Tankar försvinner, om det ens uppkommer några. Inaktiviteten i huvudet ökar och kreativiteten och inspirationen försvinner. Jag behöver mina tankar, men förmår mig inte att stänga av min TV. Jag gillar min tjocka, lilla TV. Jag gillar att se på TV. Jag blir dum av TV. Televisionen är ett fördummande medium vi har svårt att leva utan. Det är vad jag kallar hatkärlek.

Jag vill lära mig ett nytt språk. Jag väljer mellan franska och italienska. Vad tycker ni? Vad ska jag välja? Och hur tusan gör jag för att genomföra min nya idé. Finns det sådana ljudböcker, ni vet då man ska säga efter en tråkig röst. Hm, känns som ett stort projekt att lära sig ett nytt språk. Men jag vill. Kanske lär mig både franska och italienska när jag ändå håller på, som om jag inte har nog att göra…

[ad#Inkclub banner]

Igår blev min första grillning för säsongen. Jag vet att alla andra redan grillat i år, jag får väl acceptera att jag är sen. Till grillningen blev det vin och lite mer vin och sedan, en white russian och mer vin. Allt drickande leder till pizza idag. Får nog vänta någon timme med pluggandet, huvudet snurrar fortfarande får gårdagen och att läsa är lite jobbigt. Pizza och film däremot känns som en helt perfekt syssla. Ni märker själva att jag är virrig, kan inte ens ge er ett vettigt blogginlägg. Jag återkommer när huvudet är på sin plats igen.

Idag har jag namnsdag igen. Det är Sophia idag. Fick mail från pappa där han påminner mig om Sophia betyder vishet. Det måste betyda att jag är vis, det är ju mitt namn. Det gör mig glad. Tack pappa!