Helt galet trött, bangade en öl på krogen och var på hotellet i sängen innan halv tio. Planen var att jobba, men lutar åt att jag somnar innan klockan slagit elva. Jag tycker dock att det är helt befogat efter att jag stigit upp 05.15 och hållit igång hela dagen lång. Imorgon blir det fortsatt jobb på förmiddagen innan jag återvänder till Värmlands skogar. Men detta har jag säkert skrivit förut, så trött att jag tappat minnet och ögonen går i kors. Hotellets utbud på tv:n är väldigt dåligt, så får kanske bli en film på datorn att somna till. Kanske bistår med bättre uppdatering imorgon, men lovar inget…

Trött och uttråkad… Just gjort i ordning 20 pappersbuntar. Om en halvtimme bär det av till Ernst & Youngs huvudkontor. Dit kommer 18 av våra medlemmar för en resursdag. Det vill säga en miniutbildning. Självklart fortsätter dagen imorgon under förmiddagen med, fast då på vårt kontor.

Jag slipper åka äckelInterCity hem! Ska åka bil med Martin istället. Så skönt. Har kanske blivit lite bortskämd med x2000, men det är trots allt så att InterCity luktar illa, är fyllda av barnfamiljer, pensionärer, fritidsresande, massa prat och så tar det ju längre tid.

Om ni är det minsta lika mig så älskar ni också denna sko. Kan ni tänka er en bättre start på våren än ett par nya Converse? Klicka på bilden så kommer ni till Linda och tävlingen.

Har bestämt mig idag. Allt avgörs med ett beslut. Men har bestämt att antingen så eller så. Ha ha, nu är ni allt nyfikna. Berättar mer när jag vet mer. Men mamma, du kan förvänta dig en del diskussioner och förslag. Såklart mamma kommer få veta innan er andra. Förutom Anna och Stephan, de vet redan. Jag känner hur min oro sipprar bort från mitt sinne och hur harmonin infinner sig. Leendet är större än på länge och lyckan väntar runt hörnet. Om jag får som jag vill dvs… Nu måste jag packa klart här om jag vill få åtminstone fem timmars sömn.

Hemma igen från en mysig middag med Anna. Träffade på några kända ansikten man inte ser så ofta, alltid roligt. Innan jag gick tog jag ner knuten i håret och möttes av lockar a´la Charlies Angels. Det visste ni kanske inte om mig, jag var lockig när jag var liten. Små röda korkskruvar i hela håret. Numer är det mest bara rufsigt. När jag var på stan tänkte jag passa på att investera i ett nytt nagellack, det blev grått. Färgen heter New York. Så nu torkar mina blyertspennegråa naglar. Nu ska det skrivas lite och packas lite och fixas lite och skickas några mail innan jag bäddar ner mig själv i Sveriges mysigaste säng.

Idag har jag suttit och tittat på lägenheter i Malmö på hemnet. Därmed har jag även skaffat mig några nya kärlekar. Lägenheterna i Malmö ÄR snyggare än lägenheterna i Karlstad. Om jag kommer flytta är däremot oklart. Har sökt mitt drömjobb här i Karlstad och jag menar verkligen drömjobb. Så håll alla tummar och tår för mig nu.

Igår somnade jag vid halv två och vaknade sex i morse. Vad hände med att jag är tröttast? Nu är jag dock tröttast, men det kommer inte hindra mig. Ska fixelifixa idag. Vet ni? Man kan tydligen maila Arbetsförmedlingen, så jag slipper gå in i de ångestlokalerna. Ska jobba ner veckans att-göra-lista så jag kan fokusera på fredagens och lördagens jobb i Stockholm och så jag kan njuta av min lördag när jag väl är tillbaka i Karlstad.

Just nu kommer det ljud från min granne som liknar en snarkande drake. Weird… Ska förresten gå ut och äta med Anna ikväll. (till mamma: det är halva priset på mat och jag har ju rikskuponger = inget dåligt samvete) Trots att vi bor två minuter från varandra har vi inte setts på evigheter och eftersom alla våra killar bangar (dvs jobbar) så blir det en riktig skvaller och fnitterkväll. Kan jag behöva, släppa alla tankar. Nu påbörjar jag arbetet med att-göra-listan. På återseende!

Lathet lönar sig inte. Det finns ett beprövat och fungerande sätt att tjäna mycket pengar, jobba! Om man jobbar mycket så får man mindre fritid, enkel ekvation. Fast ni har väl sett till att ni arbetar med något ni älskar, då tycker man om att jobba mycket och pengarna rullar in, eller!?

Han bor i en lägenhet i St Petersburg. I lägenheten har han ett bord, en stol och smutsig säng och påstår att han har allt han behöver så han tackar nej till en miljon dollar. Jag tycker inte han är så smart. Någon vill hylla han och hans kunskap med pengar, han tackar nej. Men är han världens smartaste så är det säkert smart att tacka nej. Om jag skulle få den summan pengar på grund av mitt arbete, skulle jag inte tacka nej, sen är jag ju inte världens smartaste heller…

Jag har en dator som driver mig till vansinne just nu. Den blir svart lite då och då. Nu är ju min gamla utlånad och kommer på fredag åka till Thailand i två veckor. Mitt tålamod kommer testas rejält i dessa två veckor. Jag vet att det är min dator och att jag kan ta tillbaka den precis när jag vill, men får lite dåligt samvete. Har ju sagt att han får ta med datorn, att jag kan lämna in denna när han är hemma igen. Just nu vet jag inte riktigt om jag orkar med en svart skärm i två veckor, men har ju lovat…

Idag har jag möblerat om, för att sedan möblera tillbaka till ursprunglig möblering. Det kryper i hela kroppen på mig. Jag vet inte vad jag vill med något. En sak vet jag, det finns ett jobb jag vill ha, det är i Karlstad. Jag vet inte om det är bra eller dåligt. Behöver något nytt i mitt liv. Ny stad? Ny sysselsättning? Ny lägenhet? Jag vet inte vad, men just nu fattas det för mycket för att jag ska känna mig tillfredsställd med mitt liv. Visserligen strävar jag alltid framåt och vidare, men nu vill jag hoppa fram.

Jag har en liten teori om att man strävar efter att ha tre saker. Jobb, bostad och kärlek. Jag har inget jobb, ingen kärlek och en bostad jag vill flytta ifrån. Mycket att kämpa för. På något sätt har dator- och mailproblemen tvingat mig till denna insikt. Eller kanske var det detta som utlöste min frustration.

Jag har velat angående bostadsort under en väldigt lång tid och valet känns inte lätt. Skulle jag flytta från stan vill jag inte göra det för att jag flyr från något. Jag har min läkare här och måste då börja om med en ny, med samma undersökningar och frågor. Jag trivs rätt bra här, men längtan bort blir allt starkare. Finns en trygghet här, men den kan jag finna på andra ställen också.

Jag vill kunna få frågan –Vad jobbar du med? och kunna svara med en mening. Inte en utläggning som mest känns som ett försvarstal. Varför spenderar jag hela mina dagar med att jobba med saker men jag har ingen inkomst. Jag vill slippa få dåligt samvete för att jag köper en tröja för 129 kronor. 129 kronor som jag inte egentligen har.

Frågan är var jag börjar någonstans…

Bestämde mig för att flytta på lite grejer i min lägenhet. Alltså möblera om. På femton minuter har jag lyckats kila fast sängen mellan två väggar och en soffa och repat golvet. Så nu är lägenheten rätt tokig och upp och ner och tvärtom. Nu vet jag inte riktigt vad nästa steg är, efter ett så snabbt misslyckande. Kan bli alldeles utmärkt bra att ha sängen sådär lustigt, kanske inte i längden. Får snällt vänta på hjälp. Alla starka killar välkomnas i mitt hem just nu.