Tänkte göra mig hörd i debatten om köttklister och huruvida man ska äta husdjur eller inte. Jag har inget emot köttklister, det har vi alla ätit utan att må dåligt eller att känna smaken. Det är något som använts länge och som kommer att fortsätta användas. Problemet ligger i ordet. Köttklister. Smaka på ordet i munnen. Det låter äckligt. Köttklister… Lämnar en känsla av obehag, att det skulle vara äckligt. De senaste dagarna har vi sett och hört ordet flera gånger om dagen, vi blir äcklade av ordet. Problematiken ligger i ordet inte i tinget.

Sen har vi det här med att äta husdjur. Svt gjorde ett program där ett marsvin stektes och åts upp, men detta programmet fick aldrig sändas. Det var för stötande. Jag förstår inte detta. Ett husdjur har oftast levt ett riktigt bra liv till skillnad från de djuren vi köper i butiken som mat. De föds upp endast för att dödas och ätas. Deras liv består av elände, misär och skit. Ligger problematiken här i att vi inte vågar äta något som haft ett namn? Är det moralen som är sne? Vad är det som gör att det är rätt att föda upp djur, låta dem leva ett fruktansvärt liv och sedan döda och äta upp dem? Vad är det som gör att det är fel att äta upp marsvin, som hade ett namn och har levt i kärleksfull familj? Jägarna går på kaninjakt och vi äter gladeligen kaninen till middag, men lilla Stampe blir begravd i trädgården under en sten, bredvid undulaten och katten.