Ligger sömnlös med svullna ögon. Idag har liksom varit en sån dag. Stundom njutit av solen och sällskapet av vänner, stundom fällt alldeles för många tårar för egentligen ingenting. Jag har med gott mod och energi tagit tag i jobbsökandet, som varje dag fast idag med glädje och inspiration. Jag har känt mig peppad, men med några dippar. Djupa dippar. Idag har jag varit en gråtare, vilket jag aldrig annars är. Just nu känns allt hopplöst, kan dock bero på att klockan är närmre ett och att jag egentligen är trött, men kan inte riktigt sova. Imorgon tar jag nya tag. Men först väntar vad som känns kommer bli en lång natt.