Sa jag att kräftisen var en födelsefest? Sa jag att det ösregnar och matchen bröts efter första halvlek? Sa jag att jag är sen? See ya!

Är precis vad som står på mitt schema idag. Jag ska alldeles strax slänga mig in i duschen och göra mig redo för fotboll och kräftskiva. Eller fotboll för att sedan snabbt bli kräftklar. det vill säga, jag kommer lite för sent till kräftskivan för att jag ska se fotboll. Men hur ska jag kunna välja bort något?!

Nu kom Jessica och hämtar mina bord och stolar till kräftskivan.

Just landat i sängen efter en grymt mysig kväll med Jessie. Vin och tacos och skitsnack stod på schemat. Nu ligger jag här och klurar lite. Jag vill läsa i min bok, den är ju grymt bra. Problemet är att det är i slutet av boken, bara 20 sidor kvar och jag vet att huvudkaraktären kommer dö. Det är exakt det som händer de sidor som följer efter mitt bokmärke. Det vet jag, men jag jag vill inte läsa det. Inte kan jag väl vägra läsa de sista 20 sidorna i tron om att han inte kommer dö bara för att jag inte läser det. Jag vill avsluta boken utan att han dör. Nej, det hade inte varit en lika bra bok om han fortsatt leva. Men måste han dö nu!? Får kanske ta en annan bok ikväll, eller en film…

Jag piffar upp tvättdagen med lite mascara. Och eftersom det är fredagen den 13:e så räknar jag med rosa vittvätt och krympta tröjor. Mellan tvättarna i den läskiga källaren passar jag på att göra rekryteringskampanjen redo för tryck och lägenheten redo för oväntade besök.

Efter en promenad i regnet med Jessica fyllde jag vardagsrummet med levande ljus. Jag satte mig i soffan för att se en film och lyssna till regnet som smattrar mot fönsterna. Då bryter åskovädret ut. Det blixtrar och mullrar var och varannan minut. Jag njuter av synen och framförallt ljuden. Så fort filmen slutar ska jag krypa ner i sängen med en bok och fortsätta njuta av ovädret. Ibland får man mysa tills man nästan spricker.

Hör lite då och då om folk som blir hemskickade från jobb. De tappra  som trots sjukdom beger sig till jobbet, visar sin vilja för sin chef som sedan skickar hem sin sjuka personal. Så tänker jag på mig själv. Jag sitter hemma och jobbar. Här finns ingen chef som ser hur sjuk jag är. Här finns ingen som skickar hem mig. Och om jag skulle skicka hem mig själv; hur gör jag då? Skickar mig själv i säng? Fast jag hade nog föredragit soffan. Jag måste skicka hem mig själv. Granska mig själv i spegeln, hur sjuk ser jag egentligen ut? Eller jag ska kanske lita på min känsla, ser sjuk ut bara jag är osminkad. Ni har det bra ni anställda som har en chef som skickar hem er när ni är sjuka. Jag måste stå till svars mitt eget samvete.

[ad#Nelly banner]

Ger er en osmickrande nyvaken/ofixad Sophia på bild. Nu måste jag jobba några timmar. Någon som vet ett billigt och snabbt tryckeri i Stockholm??

Ikväll ska jag äta på McDonalds. Det var en evighet sedan sist och jag är så jäkla sugen. Jessica är och fikar med en jobbarkompis sen är det donken time! Jag tittar på klockan var och varannan minut och undrar varför hon inte närmar sig halv åtta snart. Att man kan längta så mycket efter något så simpelt.

När jag letade bilder på Ronald så fick jag se vidriga bilder. Det var bland annat två jättefeta tjejer i underkläder som matade varandra med McDonaldsmat. Men inte ens det fick mig att längta mindre till kvällens måltid.

Mat och massor med vin på Möllan igår. Idag är jag trött. Har fixat till lägenheten, för alldeles snart kommer mina tjejer hit. Mest hade det varit gött att sova, eller få massage, men tjejerna är ju bästa så det blir helt perfekt ändå. Ikväll vore det trevligt om en mystisk, heting kom upp med sushi och en film till mig och mös. Men eftersom det inte kommer hända så tänker jag jobba lite istället. Nästan samma.

GAH! Har 45 minuter på mig, för plötsligt vill folk mötas innan vi ska mötas för att ta en extra öl innan vi ska ta en öl. Dusch, smink, kläder, jobb, blogg… Allt ska hinnas och jag blir sen till mötet före mötet.