Vintern är knappt här, men redan talas det om vår

Igår på väg hem från jobb såg jag en löpsedel. Det var kanske KvällsPosten eller Aftonbladet och löd som följer: Håll ut! Våren kommer tidigt till Malmö. Jag vill bara poängtera en sak (eller några). Det har varit minusgrader i en vecka, alltså bara typ TVÅ minusgrader (knappt kallt om det inte vore för blåsten). Vi har inte ens sett någon snö. Det är fortfarande januari. Jag vill ha lite vinter innan jag får vår, om jag får be!

Efterlyser dagsljus och värme

Idag vill jag ha semester, sol, värme och dagsljus. Igår tyckte jag att jag levde världens bästa liv och var galet pepp på allt. Livet, jobb, skola, träna, storkok och allt annat som man kan hitta på en vardag eller helg. Idag inte lika mycket.

Idag är allt tråkigt. Så läste jag på kanske Aftonbladet att den tredje måndagen i januari är årets deppigaste dag. Någon har gjort en studie.

Så imorgon är allt lätt och glatt igen. Skönt att veta. Kanske en kort promenad på lunchen för att titta på dagsljus kommer hjälpa peppen på traven. Lustigt att vända på en minut sådär. Nu är det jag som bäddar ner mig för lite djup sömn.

Smaken är som baken

Igår satte jag mig ivrigt vid datorn för att läsa om förödelsen efter Emil. På Sydsvenskan möttes jag av det här:

I artikeln stod det beskrivet hur träd vält och tåg varit inställda, men annars var allt bra. För mig som gillar drama (så länge ingen far illa) var detta en absolut besvikelse. Inget strömavbrott, inga skyltar som farit runt, ingenting! Så kikade jag in på Aftonbladet och såg följande:

Äntligen lite katastrof! I den artikeln stod det att kulmen i Skåne ännu inte blivit nådd. Resten av förödelsen var placerat till västkusten, men på Aftonbladet får iaf tågstopp en tjock rubrik. Det är för mig så otroligt lustigt hur rapporteringen skiftar mellan olika tidningar.

Tandborstshopping ger söndagsbekymmer

Läste om tandborstar på Aftonbladet och blev döäcklad. Sprang (läs: lunkade) genast (läs: efter två dagar) till affären för att köpa ny. Fyndade ett tvåpack till priset av en tandborste och skuttade glatt hem. Nu kan jag inte bestämma mig vilken färg jag vill använda först. Oj oj oj vilka otroliga problem jag har såhär en söndagseftermiddag. Rosa eller blågrön?!

Bloggrensning

Nu har jag spenderat två timmar endast med att läsa bloggar. Jag gillar att läsa bloggar, ibland så till den milda grad att det blir som ett måste precis som nyheterna är. Ett beroende. Jag vill ta tillbaka mina kvällar. Spendera tid på andra onödiga saker också. Som Aftonbladets nöjesnyheter, dejtingprogram på tv:n och pilla i naveln. Så den långa listan på Bloglovin ska minskas. Antalet bloggar jag följer måste bli mindre, men adresserna sparas på ett bra ställe till långtråkiga tider. Lägger ni mycket tid på bloggläsning i vardagen?

Lapp i lådan

Reaktion 1: Va fan! Jag sov ju då?!

Reaktion 2: Hahha, det är ju reklam..

Reaktion 3: Synar lappen noggrant för att försäkra mig om att det verkligen är reklam.

Idag vaknar jag och läser på nyhetssajter att grannar rasar över lappen. Då tycker jag att det hela blir roligare, människorna förstår inte att det är reklam och knackar på hos grannarna med basebollträn, sätter upp förlåt-lappar i trappen och blir allmänt ledsna. Rix FM har publicerat en ursäkt och jag viker mig av skratt åt den genialiska reklamen. Läs mer HÄR.

Kärt barn har många namn?

Heter han Gaddafi, Khadaffi eller Kaddafi? Eller får man kanske välja själv? Det uttalas likadant, men stavas olika i olika tidningar. Tyvärr så distraheras jag så mycket av de olika stavningarna att själva konflikten faller bort. Alltså jag hänger ju med i händelserna, men stavningen intresserar mig lite mer. Och då är jag intresserad av omvärlden och vad som händer och sker. Är kanske mer fel på mig, trots allt.

Det var nog lika bra

Hade tv:n igång ett tag igår när jag pluggade. Just när jag bläddrade förbi tv4 såg jag att Björn Ranelid skulle dansa. Jag som har utsett Ranelid till min drömgranne och därmed hejjar lite extra på honom var ju bara tvungen att titta. Han bjöd på sig själv och på många skratt. Taktkänslan är inte hans starka sida. Såg nyss på Aftonbladet att han åkte ur programmet senare under kvällen. Det var nog lika bra så. Någon dansstjärna är han inte. Jag föredrar att lyssna på honom när han han pratar och fantisera om att bo i ett litet hus bredvid hans.

Tänk er själva att ha Björn Ranelid som granne. Gå ut för att hämta posten, möta Ranelid och få höra några ljuva meningar. Eller kanske ha en grillkväll med grannen. Sitta halva natten och dricka vin och filosofera på dikt. Det är vad jag drömmer om ibland.